onsdag 8 september 2010

"Äventyr på Nya Zeeland" av Kim M. Kimselius

Nu är det min elev Fannys tur att berätta vad hon har läst.

Kimberlie och henns familj åker till Nya Zeeland för att besöka sina släktingar. Kimberlie stöter vid ett tillfälle ihop med en maorier och blir skrämd. När hon sen en dag vill upptäcka lite på egen hand ökar spänningen jättemycket. Jag tycker att boken är bra. I början är den spännande sen blev det lite lugnare vilket gjorde att jag blev lite less. Sen ökade spänningen så jag läste hur många kapitel som helst och ingen kunde prata med mig. Jag ger boken en 8 (1-10) för spänningen. Den hade fått en tia om den inte hade varit seg i mitten. /Fanny

Tack Fanny för din recension!

måndag 21 juni 2010

Tävling på bokbloggen Bokhunger!



Snart är det midsommar! Om jag vinner Sverigeklänningen ska jag ge den till min väns son så att han kan klä sig fin på midsommar!

Vill du också tävla och ha chans att vinna Sverigeklänningen? Gå till Bokhungerbloggen här.

söndag 20 juni 2010

Tävling på barnboksbloggen.se!

En ny bok av författaren till "Slumdog Millionaire", Vikas Swarup lottas ut på www.barnbokbloggen.se.

Om du vill vinna boken kan du tävla här.

fredag 18 juni 2010

"Tillbaka till Pompeji" av Kim M. Kimselius

Nu har en till av mina elever läst en av Kimselius böcker. Tillbaka till Pompeji är första boken i serien om Theo och Ramona. Här kommer Emmas tankar om den...
Jag tyckte att boken var jättebra! Spännande och lite kärlek också! Lite hemsk var den också när man tänkte på att det här faktiskt har hänt på riktigt. Jag skulle vilja åka till Pompeji fast ändå inte. Det känns nog lite läskigt att komma in i staden. Bilderna i slutet av boken på gipsavtrycken var lite otäcka tyckte jag. Om jag skulle vara en av personerna i boken tror jag att jag skulle vara Livia! Jag vet inte varför men jag känner igen mig några saker hon gör och säger. Framsidan ser spännande ut. Det mest spännande i boken var nog när Ramona var på slavskeppet. När man läser på baksidan märker man väldigt fort att det kommer att bli ett spännande äventyr! Jag har läst en av Kim M. Kimselius böcker men jag kommer självklart läsa fler av dem! /Emma
Tack för dina tankar Emma! Om jag inte minns fel har du läst två av Kimselius böcker. Du läste Vikingaträl när vi jobbade med Vikingatiden tidigare i år.

tisdag 25 maj 2010

"Ingen se dig!" av Anna Knutsson

En annan god kandidat till förra årets bästa framsida är Ingen ser dig av Anna Knutsson. Den är grymt läskig! Lite Blair Witch Project, lite När lammen tystnar. Mörkerkamera är effektfullt. Och typsnittet på titeln passar perfekt till bilden, like creepy. Vad är det här för bok? tänkte jag då jag såg den första gången. Är den för barn?! Jag läste den genast. Den är spännande! Men inte riktigt så läskig som jag trodde att den skulle vara då jag såg framsidan. (Och det var nog bra med tanke på åldersgruppen 9-12åringar.)

Precis som jag trodde gick boken hem hos barnen. Många röstade på den! Jag är inte förvånad att den vann Bokjuryn 2009 i sin kategori.

"Glöm mig inte" av Anne Cassidy

Glöm mig inte av Anne Cassidy var en av de böcker som fick flest röster i Bokjuryomröstningen av ungdomarna på Sjöfruskolan. Så jag var tvungen att läsa den, så klart. Den var verkligen bra! Oerhört spännande att inte veta om mamman är skyldig eller inte. En sträckläsningsbok!

Fanns det en omslagstävling skulle den här boken definitivt vinna. Omslaget är spännade, lite läskigt men framför allt gör det läsaren nyfiken. Varför står det en gammal och väldigt sliten barnvagn till synes övergiven på en stor ödslig äng? Vilket barn har suttit i den vagnen? Var är barnet nu? Vem är det som inte ska glömmas bort? Framsidan lockar till läsning. Så ska en framsida jobba!

Kitty Crowther får ALMA-priset!


Kitty Crowther får årets ALMA-pris! Min klass har läst hennes böcker och ritat av hennes bilder. Idag satte jag ihop deras bilder till en Crowther-tribute-affisch. Det blev superhäftigt!

"Liten är fin" av Ingrid Sjöstrand

Häromdagen var jag på biblioteket med min klass. Barnen strosade runt och tittade på böcker. Plötsligt kommer en av dem mot mig med lysande ögon och håller en bok framför sig. "Titta Jenny!" Det var Liten är fin av Ingrid Sjöstrand. I höstas läste vi den som högläsning i klassen. När våra ögonen möttes nu var det i samförstånd. Vi behövde inte säga något. Vi visste vad vi tänkte. Den boken har vi läst, upplevt, tillsammans. Det var fint.

Att hitta en bild på framsidan av boken var ingen lätt uppgift. Är den helt enkelt för gammal? Men det är ju en klassiker!

lördag 22 maj 2010

"Äventyr på Nya Zeeland" av Kim M. Kimselius

En författare har skickat böcker till mig. Det måste ju vara att levla som bokbloggare?! Kul är det i alla fall! Men hur ska jag hinna läsa allt jag vill läsa? Jag tog hjälp av mina elever. Hugade spekultanter la vantarna på mina nya böcker och började läsa. Den första som kom i mål var Nina. Hon läste Äventyr på Nya Zeeland av Kim M. Kimselius. Här kommer Ninas tankar om boken...

När man läser på baksidan får man en tanke på ett äventyr som är med Kimberlie och Andy. Jag fick det i alla fall. Men man ska inte tro helt på det. Det handlar mest om Kimberlie och det som händer henne när hon hälsar på sin släkt och lite andra spännande saker. Men i slutet så blir det spännande, eller kanske inte helt i slutet. Och det som händer i slutet är med Andy och Kimberlie. Men jag tycker ändå att boken är jättebra. Jag tycker att man ska läsa den. Efter halva boken blir det lite mer spännande. Man får veta väldigt mycket hur det ser ut i naturen på Nya Zeeland. Det blir mest spännande när Kimberlie råkar ut för en stor olycka men jag säger inte vad för då blir det inte lika spännande.

/Nina

lördag 24 april 2010

"Vilddjuret vaknar" av Mattias Johnson

Littfest tog slut abrupt för mig då det var dags för fjällresa på lördag em.

Nu är jag tillbaka i stan och har börjat läsa "Vilddjuret vaknar" av Mattias Johnson. Den har legat bredvid sängen ett tag. Har dragit mig för att börja läsa den. Har ju ett inbyggt motstånd mot tjocka böcker. (Innan jag väl har kommit igång alltså.) Började läsa igår kväll. Det började spännande och lovande. Ser fram emot att läsa mer!

lördag 10 april 2010

"Skriv om och om igen" av Katarina Kuick

Det var inte lätt att ta sig ut från Peterson-Berger! Alla (!) skulle in där. Vad händer här? undrade jag. Jonas Sjöstedt hände där...

Till slut tog jag mig ut och in i lokalen bredvid, Rist. Här berättar Katarina Kuick om sin bok "Skriv om och om igen". Det är mycket folk här också, nästan fullt, men inte jobbigt knökfullt som i Peterson-Berger just nu. Jag valde alltså rätt!

Katarina är inspirerande. Jag känner på en gång att jag vill ha boken. Och jag vet vem jag ska köpa den till. (Men det avslöjar jag inte här.) Katarina ger massor av skrivtips!

Alla ungdomar borde ha den här boken. Så vuxna, köp den till till era ungdomar!

"Min första världssensation" av Annalena Hedman

Anna Holmström Degerman samtalar med Annalena Hedman om hennes debutbok "Min första världssensation". De är båda bibliotikarier och barnboksförfattare. Det blir ett lågmält samtal. Jag blir sugen på att vara med. Att prata med dem.

Måste barnböcker ha lyckliga slut? Nej, tycker båda. Det behöver inte vara sommar, glädje och hallonkräm men det ska finnas ett hopp, en öppning.

Jag frågar om huvudpersonens namn, Abbe. För mig klingar det som ett pojknamn. Var det ett medvetet val från hennes sida att välja ett sånt namn. Ja det var det, svarar hon. Hon ville ha ett könsneutralt namn för att motverka att boken blev en typisk "tjejbok". Skönt att höra!

Återigen tar samtalet slut alldeles för fort. Jag vill höra mer. Fråga mer.

Nu ska jag köpa boken!

fredag 9 april 2010

Flicka eller pojke?

Ja, är det en flicka eller en pojke? Det är det största, viktigaste frågan ever - tydligen. Tänk er ett sms från vännerna/släktingarna på BB där de skriver att de ha fött ett "barn" eller en annons i tidningen med en bild på den lyckliga familjen med "barnet". Vem skulle inte undra... "Men är det en flicka eller en pojke?!" Såna här saker kan jag filosofera över. Att det ska ha en sån stor betydelse stör mig.

Så idag... På Littfest möter jag en vän jag inte träffat på många år. Hon berättar att hon numera har två barn. Barnen heter Vilde och Li. Fina namn, tänker jag. Och säger det också. Hon visar ett foto på sig själv med ett av barnen.

Och vad gör jag? Utan att tänka på det en millisekund bestämmer jag mig för vilken kön det är på barnet. Jag utgår från att det är en flicka. Utan att jag ens tänker att jag gör det! "Ja, det är du och Li?!" säger jag. Näe, säger hon. Jag fattar ingenting. Sen kommer jag på det... Åh, det är klart att det kan vara en pojke. Ljusgul tröja och en blomkrans i håret. Vad knäpp jag är, det är klart att det kan vara en pojke. Jag skäms över mina stereotypa tankar. "Jaha, det är Vilde. Fel tänkt av mig, jag trodde att det var en flicka" sa jag och rodnade nästan lite över min dumhet. "Jaa..." säger hon, "men det är en flicka. Vilde är en flicka"

Där fick jag så jag teg.

Min Littfesteftermiddag...

Efter att ha lyssnat på Annika Edlund och Katarina Kieri satte jag mig i Kulturstorms bokhörna en stund och beundrade min kollegas dotters egenhändigt ihop-pysslade bokmärken. (Shit så fint pysselpapper det fanns där!) Den mjuka soffan fick kroppen att tänka till. "Jag vill hem och ligga i soffan" meddelade den. Sagt och gjort, det fick bli en kort dag för mig idag. Jag cyklade hem. Men det hann hända mycket på de timmar jag var på Littfest. Många intryck! Jag ser fram emot morgondagen.

Tyvärr missade jag "Godhet i litteraturen" med Lena Kjersén Edman, Katarina Kieri och Ann Lagerström. Men, man kan inte få allt.

Istället fick jag kom hem till en tyst lägenhet, lägga mig i soffan under en varm filt och läsa "Nabus bok" av Zizou Corder. Jag hade bara 30 sidor kvar och hade hela dagen haft tanken att snart skulle jag få komma hem och läsa ut den. Jag hann inte läsa många sidor innan jag somnade. (Jag älskar att vara ledig och få somna när jag vill!) När jag vaknade efter en timme läste jag ut boken. Mysigt!

Jag skrev förut att jag inte var så imponerad av boken. Det ändrades eftersom. Ju mer jag kom in i den desto mer fångad blev jag. Efter halva boken ville jag inte sluta läsa. När jag la mig ner i soffan idag var jag lite orolig att det skulle bli sorgligt att skiljas från boken. Men så blev det faktiskt inte riktigt. Boken byggde upp en spänning och en intrig som på något sätt lovade mer och mer. Slutet kändes som ett platt fall. Inget särskilt alls jämfört med den fantastiska resa som boken inneburit. Boken var definitivt värd ett bättre slut. Det kändes som att alla onda dog som flugor och de goda och de halv-goda blev vänner och så levde de lyckliga i alla sina dagar, typ. En pappa som har terroriserat sin familj till skräck och lydnad backar plötsligt för att någon säger "sluta!". Så enkelt var det löst...

Häromdagen hade jag ett boksamtal med en grupp barn som hade läst "För alltid..." av Ingelin Angerborn. En elev tyckte att slutet var konstigt. Hon uttryckte det så här; "Alltså, det var som att författaren hade bestämt sig att boken skulle vara ett visst antal sidor lång och så var hon på typ näst sista sidan då hon kom på att nu är det bara två sidor kvar. Och då var hon tvungen att klämma in ett slut på de två sidorna."

Ungefär så kände jag med Nabus bok idag.

"I det här trädet" av Katarina Kieri och Per Nilsson

Jag älskar Per Nilssons böcker. För några år sen (efter att ha läst "Flickan jag älskar heter Milena") bestämde jag mig för att läsa alla hans böcker, i kronologisk ordning. Det var ett spännande projekt. Det tog lång tid. Och när det tog slut kändes det väldigt tomt. Det var som att lämna en vän. Extra speciella är Nilssons böcker eftersom hans karaktärer dyker upp i varandras böcker, om och om igen. (Jag skrev faktiskt till Per Nilsson som ett led i min lilla avskedsprocess.) Men han kommer ju ut med nya böcker då och då. Det är som en fest varje gång jag går till biblioteket och lånar en ny Per Nilsson-bok. Det är något speciellt med Per Nilsson och mig. Jag gillar det.

Så att jag inte har läst "I det här trädet" är konstigt. Jag har ingen bra förklaring. Nu när jag sitter här och lyssnar på Katarina Kieri och Annika Edlund som samtalar om "I det här trädet" önskar jag att jag hade läst den. Jag önskar det oerhört mycket.

Det är ett trevligt samtal. Det flyter på från den ena till den andra, helt naturligt. Att få lyssna på en författare som berättar om sin bok med hjälp av insatt, inläst person som bara älskar boken... Fler såna givande möten!

Kommande projekt är givet - Att läsa Katarina Kieris böcker. (Och allra först, "I det här trädet"!)

Bokjuryn på Littfest!

Helena Ahlin från Bokjuryn inledde med att berätta vad Bokjuryn är. Sen frågade hon Lovisa och mig lite om hur vi jobbar med Bokjuryn i skolan. Vi berättade - och sen var plötsligt våra 20 minuter slut. Det var så mycket vi inte hann prata om...

Men nu kan jag slappna av och lyssna på Katarina Kieri och Annika Edlund då de pratar om Katarina Kieris och Per Nilssons bok "I det här trädet".

Snurran-böckerna av Eva Bergström

Lena Kåreland berättar om Snurran som är en kattflicka som hävdar sin rätt, tar plats, beter sig som "vi inte vill att våra barn ska göra" (som en negativ recensent skrev). Snurran beter sig inte som en flicka "ska göra". Mer Snurran-böcker till barnen! säger jag.

Genuspedagogen Kajsa Svaleryd visade en Snurranbok för en grupp förskolebarn. När de såg bilden på Snurran och hörde hennes namn sa barnen att Snurran var flicka. När de hade hört boken sa de att Snurran var pojke. "För flickor gör inte så..."

Ok, mer Snurran till barnen men också - vi måste prata med barnen om det vi läser med dem. Samtalet är viktigt. Hade inte Svaleryd pratat med barnen om Snurran kanske det inte hade kommit fram att de trodde att Snurran var pojke och den tanken hade fått vara kvar, utan diskussion och chans till nya tankebanor.

Barnboken - pedagogiskt redskap eller estetisk upplevelse?

Lena Kåreland pratar om barnboken och dess funktion. Lena Kåreland... Jag känner igen namnet. Det känns som att jag borde veta vem hon är. Jag måste erkänna att jag inte riktigt vet det. Jag googlade. Professor och litteraturvetare som ägnar sig åt barnböcker. Jag bestämmer mig för att jag gillar henne.

Nu ska jag lyssna på henne och lära mig mer. Det är så det känns nu. Här kommer jag att lära mig något.

Det är så kul att Littfest är i gång - och att jag är här!

Böcker om det svåra - Bertine

Det finns många böcker som handlar om det svåra - skilsmässor, föräldrar som slår och barn som inte syns...

Bertine berättar om några bilderböcker på det temat. "Herman och eldsvådan" av Stian Hole, "Mammas nya vän" av Anke Wagner, "Snäll" och "Den arge" av Gro Dahle.

"Snäll" är en av mina favoritböcker. Underbara bilder!

Nu är det plötsligt slut. 20 minuter var alldeles för kort. De borde ha fått mer tid.

Bilderböcker med genusperspektiv - Sara

Något som föräldrar ofta frågar efter på biblioteket är barnböcker med genusperspektiv.

Hon berättar att hon då väljer ut böcker där barn är barn och inte stereotypa "flickor" och "pojkar".

Sara berättar om en bok av Eva Lindström och sen om "Kurt och Kio vill ha koja" av Lisen Adbåge och en till som jag inte hinner med att anteckna.

Jag hade gärna hört om fler böcker med genustema. De finns där ute men det är inte alltid så lätt att hitta dem.

Böcker om familjen - Katarina

Katarina berättar om...

"Var är mamma?" av Julia Scheffler, "Vem bestämmer?"Stina Wirsén, "Vesta-Linnea svartaste tanke" av Tove Appelgren, "Vi hittar Smul-Bert" av Emma Adbåge och någon till som jag inte hann med att skriva upp.

Det går i ett rasande tempo, vilket är bra. Man hinner inte bli uttråkad och får massor med boktips!

Littfest har börjat!

Varm efter cykelturen hit har jag nu hittat en plats på "Barnbibliotikariers bästa bilderbokstips" i Peterson-Bergersalen. Framför oss står Katarina Markström, Bertine Pohl-Sundström och Sara Johansson som är barnbibliotikarier på Stadsbiblioteket och Bokbussen i Umeå. Efter den inledande presentationen börjar Katarina berätta om bilderböcker och visar bilder ur böckerna på storbilsskärm.

Tråkigare start på dagen kan man ha!

tisdag 6 april 2010

Journalist i klassen = spännande dag!

Hade besök av en journalist i klassen häromdagen. Jenny Eklund heter hon... Märkligt (för mig), men sant.

Alla klasser borde få besök oftare. Himmel så barnen sköter sig! Alla var helpeppade och jättetrevliga. En positiv upplevelse för alla inblandade. Energigivande! Besöket - och dagen - handlade om läsning, såklart.

I veckans utvärdering skrev flera barn att veckans roligaste var när Jenny kom till klassen. Även om fröken gärna tar vill ta åt sig måste jag nog inse att det var den andra Jenny de menade...

Jenny Eklund skrev om oss på sin blogg. Det kan man se här om man vill.

Littfest i Umeå 9-10/4!

Missa inte Littfest i Umeå, nu på fredag och lördag. Jag ska vara med! Helena Ahlin från Bokjuryn ska berätta om Bokjuryns arbete och jag ska tydligen vara med på ett hörn. Det känns väldigt spännande och fantastiskt roligt! På fredag kl.14 är ni välkomna till Rist, Umeå folkets hus. Kolla in Littfests webbsida för mer info.

Nabus bok av Zizou Corder.

Nu är det påsklov. Då hinner jag läsa, låna böcker, läsa bokbloggar, läsa, sova middag och läsa. Började häromdagen på Nabus bok av Zizou Corder. Har förstått att den ligger bra till hos ungdomarna så jag ville läsa den. Har nästan läst 1/3 av boken. Helt fångad är jag inte. Vi får se vad jag tycker då jag har läst ut den.

fredag 12 mars 2010

"Alice i Underlandet" av Lewis Carroll


Jag hade förmånen att få umgås med bara ett (!) barn häromdagen. Planen var att gå på bio för att se "Alice i Underlandet" i 3D och sen äta på restaurant. Vi var dock i god tid så vi gick till biblioteket en stund först. Vi tittade i boken "Alice i Underlandet", såklart. (Den svenska var utlånad så vi tittade i den engelska, därav "tittade" inte "läste".) Vi såg när Alice föll, krympte, växte och mötte mystiska figurer. Barnet satt nära mig i soffan och lutade sig fram för att se bilderna i boken ordentligt. Hennes hand på min arm. Det är så mysigt att läsa tillsammans! (Eller titta.)
Filmen var helt ok. Lite förvirrande ibland men det hör väl liksom till Alice-konceptet. 3D var läskigt! Första gången något kom flygande mot oss studsade vi bak i biostolarna.
Jag vill se mer film. Jag vill se "Till vildingarnas land" av Maurice Sendak! Boken har jag läst, både på svenska och engelska. Så nu är det dags att uppleva filmen. Behöver man låna ett barn att gå med eller är det legitimt att gå själv?

onsdag 10 mars 2010

"Aldrig som de andra" av Peter Arrhenius


Nu har jag läst ut den. Stort tack till Sportlovet som ger mig möjlighet att läsa, hur mycket jag vill!
Den var bra, mycket bra. Jag gillar det mystiska, påminner om Maria Gripes böcker. Huvudpersonen Williams historia påminner också om Noras historia i "För alltid..." av Ingelin Angerborn. Jag fångas också av den historiska tillbakablicken, vår historia hör ihop med vår samtid typ. Camilla Läckberg är en av de författarna som anammat det. Andra världskriget, annorlunda vinkel. Snitsigt! Mina tankar gick också väldigt mycket till filmen "Sjätte sinnet" med Bruce Willis. Väldigt lik boken faktiskt. Den föll mig också mycket i smaken för att den tilltalar precis den åldersgrupp som jag jobbar med, 11-åringar. (Ska de läsa boken själva är det nog bokslukarna den passar för.) Jag hade ÄLSKAT den som 11-åring.
Att jag gick in så hårt för boken innan jag ens hade börjat läsa den var tack vare alla blogginlägg jag läst om den. Den blev liksom hypad, på ett bra sätt. Det funkade för mig! När jag läste boken kände jag gemenskapen med alla andra som hade läst den före mig.
Vad ska jag läsa idag då? Måste kolla bokbloggarna :-) Kram!

tisdag 9 mars 2010

Ny sträckläsningsbok...

Åkte runt halva stan idag för att få tag på "Aldrig som de andra" av Peter Arrhenius. Det var det värt! Har läst 80 sidor och vill inte sluta. Blir till att läsa i natt. Det är en skön känsla när en bok känns så bra. Det är en potentiell högläsningsbok tänker jag. Kul!

måndag 8 mars 2010

Internationella Kvinnodagen 8 mars

Värt att fira. Värt att vara stolt. Inte idag utan idag och varje dag. Alltid.

De som försvarar att flickor och pojkar ska ha olika slags kläder gör mig så trött. Jag förstår verkligen inte. Varför är det så viktigt att betona könstillhörighet i kläderna? "Därför att flickor och pojkar ÄR olika!" fick jag till svar idag av någon som hade tänkt till. Jaha? Men vita och bruna barn är ju också olika. Borde de kanske också kläs i olika slags kläder då?

De som skriver barnböcker har en enorm makt. Det är bra. De kan använda sin makt till något positivt. Blodet glädjerusar i mig varje gång jag läser en riktigt bra barnbok. Det finns få saker som är så viktiga som bra barnböcker.

"Min vän Percy, Buffalo Bill och jag" av Ulf Stark

Läste boken "Min vän Percy, Buffalo Bill och jag" av Ulf Stark. Sen såg jag filmen. Det var fint. Vill läsa mer av Ulf Stark. Sluta aldrig skriva Ulf!

"Muren" av Titti Knutsson

För några dagar sen läste jag "Muren" av Titti Knutsson. Den handlar om Sofia och Peter som lever helt olika liv, på var sin sida om muren som delar deras land. I höstas var jag uppslukad av Berlinmurens historia så den här boken visste jag att jag skulle gilla. Kapitlen är korta och handlingen drivs framåt hela tiden. Det går inte att sluta läsa! Man förstår redan från början att Sofia och Peter kommer att mötas och det är olidligt spännande att få ta del av deras möte.

Det är en kort bok, känns nästan som en novell. Det är suveränt bra. Tankarna går till länder som varit delade som t ex Palestina/Israel och Sydafrika. Den här boken borde alla lärare läsa som undervisar i SO.