"Vargbröder" av Michelle Paver

Jag hade en mycket läskunnig men aningen läsovillig elev för några år sedan som hittade Vargbröder av Michelle Paver. Hon läste och läste. Och frågade mig flera gånger "När kommer andra boken i serien?" Jag hade ingen aning. Hade inte läst boken. Var inte intressserad av den. Det var ju fantasy. Jag behövde bara kolla på framsidan så såg jag att jag den inte intresserade mig. Jag kommer alltid att förknippa Vargbröder med den eleven. Jag vet inte hon sen läste hela serien. Men det gjorde jag. När jag väl gav mig på att läsa första boken läste jag resten också.

Vargbröder är bra. Riktigt bra. Och det är Barnens Bokklubbs första alternativ till högläsningsbok i år 4. Jag skulle gärna läsa den högt för klassen. Det som talar emot den som val av högläsningsbok är att den har några år på nacken. Flera barn har redan läst den.

Läs högt! Tävla med hela klassen

Läs högt! Det gör jag, så ofta jag får möjlighet. Tävla med hela klassen. Gärna! Vinn en bokhylla full med böcker! Vem vill inte vara med?! Vad krävs det av mig? Give it to me! Jag ska välja en bok som jag läser högt för klassen. Jag får välja mellan fem böcker. Gud, så spännande! Att läsa de fem böckerna och fundera på vilken jag ska läsa högt för klassen är halva nöjet. Det är som att vinna , bara att få vara med i tävlingen. Att det finns någon som sitter och engagerar sig vad de tycker är bra högläsningsböcker. Att vi får visa upp resultatet av vårt högläsningsarbete i klassen. Det gör mig löjligt glad.

Så tack Barnens Bokklubb! Tack för en bra tävling! Hoppas att många klasser deltar :-)

Nu till böckerna...

"Tillträde till festen" av Gunnel Beckman

Nu Lena har jag läst den, Tillträde till festen av Gunnel Beckman. Eller, för några veckor sen. Jag har bara inte skrivit om den då jag har inväntat något fyndigt att skriva. Det spelar ingen roll, jag kommer inte på något. Så nu skriver jag i alla fall.

Alltså, den var säkert bra och speciell på sin tid. All respekt till er som gillar den. Men jag var inte lika förtjust. Den kändes väldigt mycket som en bok av sin tid. Läser ungdomar den i dag? De som gör det, känner de igen sig i den? Kanske. Själv berörs jag mer av modernare böcker som Bryta om av Åsa Anderberg Strollo.

"Absolut Per Nilsson" av Per Nilsson

För några år sedan bestämde jag mig för att läsa alla Per Nilssons böcker. Det var efter att jag av en slump hade läst Flickan jag älskar heter Milena. Jag var väldigt seriös med projektet. Och jag var noga att läsa böckerna i ordning. Var den bok som stod på tur att läsas utlånad kunde jag inte gå till nästa bok på listan utan, väntade. (Det var kronologisk ordning som gällde.) Han har skrivit många böcker så det tog ett tag att läsa alla. Det var en fin period. Jag var helt inne i Nilssons böcker - och de tog aldrig slut. När en bok var utläst började jag genast på nästa. Och böckerna tog aldrig riktigt slut eftersom personerna när som helst kunde dyka upp - i nästa bok. Jag klev in i deras värld. De välkomnade mig in. Det var underbart. Vi blev kompisar.

När The return of Hjärtans Fröjd kom var jag lite orolig. Hur kunde han göra en uppföljare på Hjärtans Fröjd?! Den boken som var så bra! Men, han lyckades igen. Jag oroade mig i onödan.

Absolut Per Nilsson. Vad är det för något? Det låter ju jättetöntigt! Det tog ett tag innan jag lånade boken och läste den. Det tog emot lite. Men jag visste att jag måste. Det var ju Per Nilsson. Jag läser ju alla hans böcker. Jag blev glatt överraskad, igen. Den kanske inte är en av hans bästa böcker men den är bra, helt ok. Det var trevligt att möta personerna igen. Se vad som har hänt med dem, hur de har haft det. Som att få ett långt brev från en vän från förr där man får veta hur livet blev.

Ryktet (på någon blogg jag läst) säger att Nilsson förmodligen inte ska skriva fler ungdomsböcker. Att den här sista boken är en avslutning, ett sätt att knyta i hop säcken och säga hejdå till personerna. Är det sant? I så fall, varför? Och - vad ska ha skriva i stället? Barnböcker hoppas jag, hellre än vuxenböcker.